Han bakar matbröd hela tiden. Var tredje dag typ.
Surdegsbröd - det ni!
Det gör inte jag. Jag skulle aldrig komma ihåg att "mata" den stackars degen i kylen... Det känns dessutom helt vrickat att ha en levande kultur i kylen, som man måste mata. Som om den lever...
Yuck!
Alltså, surdegsbröd blir ju jättegott och nyttigt, det är inte det. Det är bara det där med att komma ihåg att mata den.
Så här ser det ut när jag bakar detta bröd. Jag har nästan alltid i russin (till min sons stora förtret), hasselnötter, krossade linfrön och olivolja.
Så här ser degen ut när jag har arbetat ihop den, sen skall den jäsa i minst en timme upp till max åtta timmar.
Så här ser den ut när den har jäst färdigt! Nästan alldeles rinnande och stora hål som löper genom hela skapelsen.
Skrapad skål!
Man knådar degen och delar dem antingen i små frallor eller limpor. Här blev det limpor. Bortse gärna från min bakhanduk... Den är utsliten och har jobbat hårt. Den förtjänar en lång och skön pension!
Här är godsakerna i ugnen!
Här är brödet färdigt! Oh, så gott! Nästan som godis. Nybakat med smör på... Yummy!
Receptet på detta matbröd kommer i nästa inlägg.
:) // Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar